{"id":1028,"date":"2023-01-14T10:51:17","date_gmt":"2023-01-14T07:51:17","guid":{"rendered":"http:\/\/thailand-trip.org\/culture-bali"},"modified":"2023-01-14T10:51:17","modified_gmt":"2023-01-14T07:51:17","slug":"culture-bali","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/thailand-trip.org\/sv\/culture-bali","title":{"rendered":"Balis kultur - religion, danser, hantverk, teatrar, foton, recensioner"},"content":{"rendered":"

\t\"Balis<\/p>\n

Bali \u00e4r ett av de mest popul\u00e4ra turistm\u00e5len i Indonesien. Det har en rik kultur som \u00e4r starkt influerad av Indien och hinduismen.<\/p>\n

Faktum \u00e4r att Bali \u00e4r hem f\u00f6r st\u00f6rre delen av landets hinduiska befolkning. F\u00f6r den b\u00e4sta semesterupplevelsen rekommenderar vi att l\u00e4ra k\u00e4nna och f\u00f6rdjupa dig i den pulserande lokala balinesiska kulturen.<\/p>\n

N\u00e4r det \u00e4r dags att \u00e5ka hem kommer du att kunna \u00e5ka d\u00e4rifr\u00e5n med inte bara fantastiska bilder, utan ocks\u00e5 minnen fr\u00e5n denna vackra \u00f6.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r allt du beh\u00f6ver veta om Balis kultur.<\/p>\n

\n

Religioner p\u00e5 Bali - hinduism, islam, kristendom, buddhism<\/h2>\n

N\u00e4stan 93% av \u00f6arna \u00e4r balinesiska hinduer. Hinduismen \u00e4r den mest dominerande religionen och representerar \u00f6ns kultur. Islam utg\u00f6r cirka (13%) av befolkningen, kristendomen cirka 2,5% och buddhismen mindre \u00e4n 0,5% av den balinesiska befolkningen.<\/p>\n

I motsats till denna statistik \u00e4r islam och buddhism tv\u00e5 av de mest dominerande religionerna i andra delar av Indonesien.<\/p>\n

\"Tempel<\/p>\n

\n

Balinesisk hinduism \u00e4r den huvudsakliga religionen p\u00e5 Bali<\/h3>\n

Kallas Agama Tirta eller "Science of Holy Water", balinesisk hinduism inkluderar tolkningar av kinesiska, indiska och javanesiska trosuppfattningar.<\/p>\n

P\u00e5 Bali finns en \u00f6vertygelse om att denna region tillh\u00f6r guden Sanhyana Vidhi. M\u00e4nniskor \u00e4r djupt religi\u00f6sa och g\u00f6r stora anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att blidka gudarna genom processioner, offerg\u00e5vor, ceremonier och liknande.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Balikulturen gynnar gruppdyrkan. Du hittar \u00f6ver 20 000 tempel p\u00e5 \u00f6n. Varje by f\u00f6rv\u00e4ntas ha minst 3: en f\u00f6r sin grundare, en annan f\u00f6r anden som skyddar byn och en tredje f\u00f6r de d\u00f6da.<\/p>\n

Under semestern blir templen ganska tr\u00e5nga och storslagna erbjudanden av blommor och mat ordnas i pyramiderna. Mindre donationer l\u00e4mnas vid korsningen av byar d\u00e4r onda andar tros bo.<\/p>\n

Andra dagar \u00e4r det fortfarande brukligt att g\u00f6ra n\u00e5gon form av offer, vanligtvis portioner av ris p\u00e5 bananblad, som placeras i huset och p\u00e5 marken. Innan viktiga livsh\u00e4ndelser h\u00e5lls rensningsceremonier f\u00f6r att ge plats \u00e5t demoner.<\/p>\n

Mount Agung \u00e4r gudarnas hem i Bali-kulturen. Samtidigt tror man att andar (onda och v\u00e4lvilliga) lever i havet.<\/p>\n

\"Vulkanen<\/p>\n

\n

Islam p\u00e5 Bali<\/h3>\n

Det s\u00e4gs att islam kom till Bali och sedan till kungariket Gelgel n\u00e4r muslimer anl\u00e4nde och byggde en mosk\u00e9. Idag \u00e4r det den \u00e4ldsta platsen f\u00f6r muslimsk tillbedjan p\u00e5 \u00f6n.<\/p>\n

Dessutom finns det flera mosk\u00e9er p\u00e5 \u00f6n. Under l\u00e5ng tid fanns det v\u00e4ldigt f\u00e5 muslimer i regionen. Efter sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten kom de allt oftare fr\u00e5n n\u00e4rliggande omr\u00e5den som Java, Madura och Lombok p\u00e5 jakt efter arbete.<\/p>\n

\"islam<\/p>\n

Islam \u00e4r fortfarande minoritetsreligionen p\u00e5 \u00f6n. M\u00e5nga muslimer l\u00e4gger till balinesiska namn till sina barns muslimska namn, som Ketut Muhammad eller Wayan Abdullah.<\/p>\n

Det finns flera byar med muslimsk majoritet p\u00e5 \u00f6n som Palasari, Ye Sumbul och Nyuling som utg\u00f6r Balis kultur.<\/p>\n

\n

Kristendomen p\u00e5 Bali<\/h3>\n

Balis f\u00f6rsta kontakt med kristendomen s\u00e4gs ha kommit fr\u00e5n skrivandet. Kung Klungkung av Bali tros ha skickat ett brev (skrivet p\u00e5 palmblad) till Vatikanen i b\u00f6rjan av 1600-talet och bjudit in pr\u00e4ster till hans kungarike. Mission\u00e4rerna anl\u00e4nde, men deras predikningar lyckades inte samla anh\u00e4ngare.<\/p>\n

Idag forts\u00e4tter evangeliseringen att \u00f6verleva i Bali-kulturen genom insatser som den balinesiska gospelfestivalen som h\u00e5lls i Denpasar, d\u00e4r b\u00f6ner h\u00e5lls genom predikningar och kristna s\u00e5nger.<\/p>\n

\n

Danser fr\u00e5n Bali - Wali, Bebali, Balih-Balihan<\/h2>\n

Under 2015 erk\u00e4nde UNESCO tre genrer av balinesisk dans: helig ("wali"), halvhelig ("bebali") och underh\u00e5llande ("balih-balihan").<\/p>\n

De flesta balinesiska dansare \u00e4r utbildade fr\u00e5n unga \u00e5r och \u00e4r mycket respekterade i de lokala samh\u00e4llena. Deras danser ackompanjeras av en orkester av bambu och tr\u00e4instrument som kallas gamelan.<\/p>\n

Danserna lyfter fram \u00f6ns kultur och inkluderar komplexa handr\u00f6relser som kallas mudras. Balinesiska danser f\u00f6rmedlar vanligtvis ber\u00e4ttelser fr\u00e5n hinduiska epos som Ramayana, Mahabharata och Bhagavad Gita.<\/p>\n

\"Balis<\/p>\n

Helig dans (Wali)<\/h3>\n

Dessa danser utf\u00f6rs vid religi\u00f6sa evenemang i balinesisk kultur som ett s\u00e4tt att h\u00e4lsa och underh\u00e5lla gudarna. Sedan 800-talet har heliga danser endast varit till\u00e5tna i balinesiska tempel. Under f\u00f6rest\u00e4llningen tros dansarna vara besatta av gudarna.<\/p>\n

Halv helig dans (Bebali)<\/h3>\n

\u00c4ven om dessa danser kan anv\u00e4ndas f\u00f6r ritualer, utf\u00f6rs de ocks\u00e5 f\u00f6r underh\u00e5llning. De flesta av dessa kulturella balinesiska danser har en ber\u00e4ttelse och karakt\u00e4r, vilket g\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen rik p\u00e5 symbolik. Dansen g\u00e5r tillbaka till 1300-talet. Vissa halvheliga danser inkluderar topeng och gambuh.<\/p>\n

\n

Underh\u00e5llningsdans (Balih-Balikhan)<\/h3>\n

Bali bailkhan danser ses oftast av turister p\u00e5 Bali. De organiseras ofta av hotell eller resef\u00f6retag flera g\u00e5nger i veckan, ibland mer under h\u00f6gs\u00e4song, och som ett resultat finner dansare dessa former f\u00f6rdelaktiga. Danserna f\u00f6rkroppsligar \u00f6ns kultur och visar dess traditioner i full prakt.<\/p>\n

Barongen utf\u00f6rs av tv\u00e5 m\u00e4n i kostym f\u00f6r att gestalta andarnas kung fr\u00e5n balinesisk mytologi. De f\u00e5r s\u00e4llskap av andra dansare som imiterar andra djur och m\u00e4nniskor.<\/p>\n

H\u00f6jdpunkten i denna dans \u00e4r n\u00e4r dansarna sticker med en asymmetrisk balinesisk dolk som kallas en keris, f\u00f6rblir oskadda.<\/p>\n

\"balih<\/p>\n

Legong framf\u00f6rd av kvinnor. P\u00e5 grund av sina komplexa r\u00f6relser och ansiktsuttryck kr\u00e4ver han tr\u00e4ning fr\u00e5n ung \u00e5lder. Dess ursprung kan sp\u00e5ras tillbaka till underh\u00e5llning f\u00f6r kungliga hov.<\/p>\n

Kecak tros vara en nyare konstform skapad p\u00e5 1930-talet. Detta \u00e4r en anpassning av Ramayana. I dansen upptr\u00e4der \u00f6ver 100 dansare bar \u00f6verkropp, ofta ackompanjerat av eld. Ist\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda den traditionella gamelan spelar kecakdansarna sin egen musik.<\/p>\n

\n

Teater p\u00e5 Bali<\/h2>\n

P\u00e5 grund av sin narrativa karakt\u00e4r \u00e4r dansen n\u00e4ra kopplad till regionens teatertraditioner. De kallas f\u00f6r "dansdramer". Det finns ofta \u00f6verlappning mellan klassificeringar av vissa traditioner som enbart dans eller teater, s\u00e5som barong, gambuh och topeng.<\/p>\n

\"Teater<\/p>\n

Drama p\u00e5 Bali framf\u00f6rs som en del av kulturen vid de flesta sociala tillf\u00e4llen, fr\u00e5n f\u00f6delsedagar och br\u00f6llop till religi\u00f6sa ritualer och kremationer. De ber\u00e4ttar fr\u00e4mst historier fr\u00e5n Mahabharata och Ramayana.<\/p>\n

1960 anl\u00e4nde Willibrodus Rendras teatertrupp till \u00f6n och utf\u00f6rde bearbetningar av verk av Shakespeare, Becket och Brecht med flera.<\/p>\n

\n

Wayang Kulit - Dockteater (Wayang Kulit)<\/h3>\n

H\u00e4rlett fr\u00e5n ordet "wayang" som betyder "docka", \u00e4r "wayang kulit" en form av dockteater som v\u00e4cker Mahabharata till liv. Det har sitt ursprung i Java men blev mycket popul\u00e4rt i Bali-kulturen.<\/p>\n

\"Wayang<\/p>\n

Dockorna projiceras p\u00e5 en linneduk och en skuggkonstn\u00e4r (kallad dalang eller storyteller) manipulerar dem mellan sk\u00e4rmen och ljuset. Dessa pj\u00e4ser \u00e4r vanligtvis flera timmar l\u00e5nga och \u00e4r kontextualiserade ber\u00e4ttelser om Mahabharata relaterade till samtida fr\u00e5gor som ett samh\u00e4lle, en nation eller v\u00e4rlden st\u00e5r inf\u00f6r.<\/p>\n

2003 erk\u00e4ndes Wayang kulit av UNESCO som ett av m\u00e4sterverken av m\u00e4nsklighetens muntliga och immateriella arv.<\/p>\n

\n

Bali Music - Gamelan<\/h2>\n

Den traditionella musiken p\u00e5 Bali \u00e4r en ensemble som kallas gamelan. Den har f\u00e5tt sitt namn fr\u00e5n det javanesiska ordet "gamel" som betyder en hammare som anv\u00e4nds f\u00f6r att sl\u00e5 verktyg.<\/p>\n

\u00c4ven om det i f\u00f6rsta hand \u00e4r ett slagverksinstrument, inkluderar gamelan andra instrument som metallfoner, xylofoner, bambufl\u00f6jter, gongonger och trummor som kallas kenhan. M\u00e4n och kvinnor upptr\u00e4der vanligtvis i separata grupper.<\/p>\n

\"gamelan\"<\/p>\n

Enligt lokal historia skapades gamelan av Gang Sang Hiang, en javanesisk gud som h\u00e4rskade \u00f6ver ett indonesiskt kungarike. Man tror att han skapade gongongen som en slags signal f\u00f6r att kalla gudarna, och efter skapandet av tv\u00e5 andra mindre gongonger bildades gamelan i ackompanjemanget.<\/p>\n

Det finns m\u00e5nga typer av gamelan i Indonesien, som kan s\u00e4rskiljas genom de instrument som anv\u00e4nds, stil, st\u00e4mning och r\u00f6st.<\/p>\n

Balinesiska gamelan skiljer sig fr\u00e5n den l\u00e5ngsamma meditativa javanesen i sina snabba rytmer och tempo. Den framf\u00f6rs som ett ackompanjemang till balinesiska danser, wayang-dockor och religi\u00f6sa ceremonier.<\/p>\n

Verktyg f\u00f6rvaras i ett \u00f6ppet utrymme som kallas "bal". De \u00e4r gjorda av brons och bambu. Bali har sina egna varianter av gamelan som gamelan jegog, gamelan sulending, gamelan gambang och gamelan kebyar.<\/p>\n

\n

Konst p\u00e5 Bali<\/h2>\n

Konsten p\u00e5 Bali \u00e4r av hinduiskt-javanesiskt ursprung. Det \u00e4r h\u00f6gt utvecklat och integrerar konstn\u00e4rliga uttryck i vardagliga f\u00f6rem\u00e5l, snarare \u00e4n att applicera dem som enbart dekorationer.<\/p>\n

Fr\u00e5n 1500-talet till 1900-talet var byn Kamasan p\u00e5 \u00f6stra delen av \u00f6n centrum f\u00f6r konsten i regionen. Med tillkomsten av holl\u00e4ndsk kolonisering och andra v\u00e4sterl\u00e4ndska influenser b\u00f6rjade balinesisk konst absorbera andra konstn\u00e4rliga ideologier.<\/p>\n

Idag \u00e4r Ubud och Batuan k\u00e4nda f\u00f6r balinesiska m\u00e5lningar och Mas f\u00f6r tr\u00e4sniderier. Cheluk \u00f6verraskar med sina metallstrukturer och Batubulan med utm\u00e4rkta stenristningar.<\/p>\n

\n

balinesisk m\u00e5lning<\/h2>\n

F\u00f6re 1920-talet var m\u00e5lningarna som d\u00f6k upp p\u00e5 Bali ganska tv\u00e5dimensionella, m\u00e5lade p\u00e5 tyg- eller barkpapper med naturliga f\u00e4rg\u00e4mnen. N\u00e4r v\u00e4sterl\u00e4ndska konstn\u00e4rer b\u00f6rjade anl\u00e4nda till \u00f6n b\u00f6rjade experiment med m\u00e5leri.<\/p>\n

Ubud var ett konstcentrum och hit kom konstn\u00e4rer fr\u00e5n n\u00e4rliggande byar som Tebasaya och Peliatan. Deras m\u00e5lningar skildrar b\u00e5de religi\u00f6sa ber\u00e4ttelser och vardagsliv.<\/p>\n

\"indonesisk<\/p>\n

Konstn\u00e4rer h\u00e4r fick beskydd av kungahus och tempel. S\u00f6der om Ubud blomstrade byn Batuan utan n\u00e5gra v\u00e4sterl\u00e4ndska influenser.<\/p>\n

Som ett resultat \u00e4r deras m\u00e5lningar ganska m\u00f6rka, med nyanser av svart och vitt bl\u00e4ck som ber\u00e4ttar historier om nattliga m\u00f6ten. De senaste \u00e5ren har deras omfattning \u00f6kat.<\/p>\n

\n

Tr\u00e4snideri p\u00e5 Bali<\/h2>\n

Tr\u00e4snideri var en viktig tradition inom balinesisk konst och kultur och den genomgick en f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 1930-talet efter koloniseringen. Traditionellt har tr\u00e4slag som jackfrukt, teak och baliwood anv\u00e4nts, men de senaste \u00e5ren har tr\u00e4et varit viktigt f\u00f6r Java p\u00e5 grund av brist p\u00e5 resurser och tillg\u00e4nglighet.<\/p>\n

Medan vissa tr\u00e4sniderier kan vara delvis, utf\u00f6rda av enskilda konstn\u00e4rer, \u00e4r de flesta sniderier en gruppinsats skapad av flera personer som sitter tillsammans och arbetar p\u00e5 sina egna sektioner.<\/p>\n

\"tr\u00e4snideri<\/p>\n

N\u00e4r snidningen och slipningen \u00e4r klar appliceras f\u00e4rg och lack. Tr\u00e4snideri p\u00e5 Bali har st\u00e4llts ut p\u00e5 Nusantara-museet i Nederl\u00e4nderna.<\/p>\n

\n

Stenristning p\u00e5 Bali<\/h2>\n

Denna konstform finns \u00f6ver hela Bali, fr\u00e5n Batubulan i Ubud till Kepal. Stenristning \u00e4r som regel avsedd f\u00f6r portarna till tempel och palats. Faktum \u00e4r att n\u00e4stan varje plats p\u00e5 Bali, fr\u00e5n kontor till restauranger till hem, har en skulptur i sten som en "vakt".<\/p>\n

Man tror ocks\u00e5 att denna stenristning kommer att varna g\u00e4ster f\u00f6r att missk\u00f6ta sig n\u00e4r de bes\u00f6ker n\u00e5gons hem. Sandstenen som anv\u00e4nds f\u00f6r att hugga, kallad paras, s\u00e4gs vara l\u00e4tt som pimpsten.<\/p>\n

\"Stenristning<\/p>\n

Vanligtvis anv\u00e4nds svart vulkanisk sten f\u00f6r tempel och statyer, medan l\u00e4ttare sten som kalksten \u00e4r huggen f\u00f6r andra \u00e4ndam\u00e5l. P\u00e5 grund av Balis v\u00e5ta v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden, slits tr\u00e5darna l\u00e4tt och kr\u00e4ver ofta utbyte.<\/p>\n

\n

Mat p\u00e5 Bali<\/h2>\n

Maten p\u00e5 Bali \u00e4r indonesisk med kinesiska och indiska influenser och har en unik identitet eftersom ris \u00e4r en stapelvara i st\u00f6rre delen av Sydostasien. Med \u00f6ns komplexa bevattningssystem \u00e4r detta f\u00f6rst\u00e5eligt. Det \u00e5tf\u00f6ljs av gr\u00f6nsaker, k\u00f6tt och skaldjur.<\/p>\n

\u00c4ven om kyckling, fl\u00e4sk, skaldjur och lamm konsumeras p\u00e5 Bali, konsumeras n\u00f6tk\u00f6tt s\u00e4llan eller aldrig i enlighet med hinduiska \u00f6vertygelser. R\u00e4tterna tillagas i rika kryddor som ingef\u00e4ra, lime, muskotn\u00f6t, kryddnejlika, koriander och schalottenl\u00f6k.<\/p>\n

\"Mat<\/p>\n

N\u00e5gra av de vanligaste r\u00e4tterna p\u00e5 Bali \u00e4r: babi guling (stekt fl\u00e4sk), nasi kampur (blandat ris), gazar (k\u00f6tt, gr\u00f6nsaker och ris), sambal (kryddig s\u00e5s gjord p\u00e5 chili, r\u00e4kpasta och vin\u00e4ger), r\u00e5r\u00f6kt babi (stuvat fl\u00e4sk), bebek betutu (krispig anka) och sayur urub (blandad sallad).<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller drycker kan du h\u00e4r prova cincau (svart gel\u00e9 och is), kelapa muda (kokosvatten), temulawak (ingef\u00e4rsl\u00e4sk) sari och kopi bali (kaffe). Fr\u00e5n alkoholhaltiga drycker kan du hitta tuk (palmtoddy), brem (r\u00f6tt risvin), arak (vitt risvin).<\/p>\n

\n

Traditionella kl\u00e4nningar p\u00e5 Bali<\/h2>\n

Den traditionella kvinnokl\u00e4nningen p\u00e5 Bali best\u00e5r huvudsakligen av 4 delar: kamen (en typ av sarong), kebaya (blus), sabuk (sash) och selendang (dekorativt band).<\/p>\n

Kamen \u00e4r en l\u00e5ng duk lindad runt midjan, dessutom f\u00e4st med en sabuk lindad runt b\u00e5len mellan l\u00e5ren och solar plexus. B\u00e5len t\u00e4cks sedan med en fri kebaya. Slutligen avslutas outfiten med ett dekorativt Selendang-band.<\/p>\n

Intressant nog bar inte balinesiska kvinnor traditionellt kebayas. Den s\u00e4gs ha f\u00f6rts till regionen av de holl\u00e4ndska kolonialisterna, som tvingade kvinnorna att t\u00e4cka sina armar och axlar. Att visa dina h\u00f6fter var om\u00f6jligt.<\/p>\n

\"Kl\u00e4nningar<\/p>\n

Det dekorativa selendangb\u00e4ltet ser ut som en korsett. Den ger den \u00f6nskade smala looken genom att j\u00e4mna ut och binda kvinnans kropp.<\/p>\n

Samtidigt f\u00f6ljer m\u00e4n en liknande outfit. De b\u00e4r golvl\u00e5nga eller kn\u00e4l\u00e5nga saronger som kallas kain, vanligtvis i m\u00f6rka f\u00e4rger som svart eller brunt. Ett sk\u00e4rp knyts sedan runt deras midja, ofta med Balis speciella ceremoniella dolk, Keris.<\/p>\n

M\u00e4n kompletterar sin kl\u00e4dsel med en skjorta, vanligtvis enf\u00e4rgad utan m\u00f6nster. Vissa \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r att b\u00e4ra en traditionell huvudbonad av tyg som kallas en udeng.<\/p>\n

\n

Litteratur p\u00e5 Bali<\/h2>\n

Bali har historiskt haft en rik muntlig och skriftlig litter\u00e4r kultur. Deras litteratur brukar delas in i purva (traditionell) och anar (modern) period. Under \u00e5ren har anstr\u00e4ngningar gjorts f\u00f6r att bevara och popularisera balinesisk litteratur.<\/p>\n

1967 genomf\u00f6rde Kulturavdelningen en novellskrivart\u00e4vling. Balis f\u00f6rsta moderna dikter publicerades 1968. 1992 antog regeringen lokal resolution 3\/1992.<\/p>\n

\"Bor<\/p>\n

Denna resolution ledde bland annat till skapandet av r\u00e5det f\u00f6r utveckling av det balinesiska spr\u00e5ket och litteraturen. Sedan dess har det gjorts konsekventa anstr\u00e4ngningar inom balinesisk litteratur. Trots detta forts\u00e4tter den att sl\u00e4pa efter den nationella litteraturen i Indonesien och javanesisk litteratur.<\/p>\n

Naturligtvis \u00e4r allt detta bara en glimt av Balis rika kultur! S\u00e5 fort du g\u00f6r en plan f\u00f6r att bes\u00f6ka denna vackra \u00f6 kommer du att ha m\u00f6jlighet att interagera med lokalbefolkningen och se hur traditioner kommer till liv framf\u00f6r dig.<\/p>\n

Gl\u00f6m inte: resor \u00e4r aldrig en d\u00e5lig investering, och att f\u00f6rst\u00e5 andra kulturer berikar bara din egen f\u00f6rst\u00e5else av v\u00e4rlden.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bali \u00e4r ett av de mest popul\u00e4ra turistm\u00e5len i Indonesien. Det har en rik kultur som \u00e4r starkt influerad av Indien och hinduismen. Faktum \u00e4r att Bali \u00e4r hem f\u00f6r st\u00f6rre delen av landets hinduiska befolkning. F\u00f6r den b\u00e4sta semesterupplevelsen rekommenderar vi att l\u00e4ra k\u00e4nna och f\u00f6rdjupa dig i den pulserande lokala balinesiska kulturen. N\u00e4r det \u00e4r dags att \u00e5ka hem...<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":1029,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/thailand-trip.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1028"}],"collection":[{"href":"https:\/\/thailand-trip.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/thailand-trip.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/thailand-trip.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/thailand-trip.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1028"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/thailand-trip.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1028\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/thailand-trip.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1029"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/thailand-trip.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1028"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/thailand-trip.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1028"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/thailand-trip.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1028"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}