Språk i Thailand - hur man kommunicerar med en utlänning i Thailand

Om du har varit i Thailand, så kommer du förmodligen att hålla med om påståendet att thailändskt skrivande är fullständigt struntprat. Ord på thailändska är inte åtskilda av mellanslag, vilket ger intrycket av ett krångligt språk. Själva skriften bygger på sanskrittecken, som för en västerländsk persons ögon skiljer sig lite från varandra.

Fonetiskt är språket så monotont att det mer ser ut som en utdragen mjau än mänskligt tal. Allt detta verkar dock bara vid första anblicken. Faktum är att språket som talas i Thailand inte är särskilt komplext, och dess ljud är extremt melodiskt.

Thailands språkliga mångfald

För oss européer framstår Thailands folk som en homogen etnisk grupp. Det är det dock inte. Området var bebott av människor i ett mycket avlägset förflutet. I tusentals år har det förekommit processer av blandning av folk, försök till assimilering, förflyttning av rikarnas gränser. Dessa processer har varit särskilt aktiva under de senaste 300 åren. Som ett resultat lever många etniska grupper på det moderna Thailands territorium, som trots sin yttre likhet talar liknande men inte samma språk.

Till exempel talar befolkningen i nordöstra Thailand, vid gränsen till Laos - cirka 16 miljoner människor - en blandning av lao och thai. Förresten, laotianer och thailändare förstår varandra perfekt. Mer än 6 miljoner människor som bor i den norra provinsen Kham Muang talar norra thailändska, "Yuan", språket.

I byarna som ligger i bergen i Chiang Mai är språken för de etniska stammarna som bor i denna region utbredda: Shan och Ly. De talas av cirka 150 tusen människor.

Av de 70,5 miljoner människorna i Thailand talar cirka 40% centralt thailändska. Detta är vad de menar när de pratar om det officiella thailändska språket. Men även inom den finns adverb och dialekter som gör den heterogen.

Vad är det thailändska språket

Vid första anblicken är det thailändska språket svårt för en europé. Börjar med inskriptionen av alfabetiska tecken och slutar med tonala variationer som ändrar ordets betydelse. Men om du studerar thailändska åtminstone ytligt, blir det tydligt att denna komplexitet, liksom allt i öst, är extern. Grammatiskt är språket som talas i Thailand minst sagt enkelt - "primitivt".

Huvuddragen i det thailändska språket:

1. Alfabetet består av 44 konsonanter, som kodar för 21 ljud. 28 vokaler används för att länka konsonanter.
2. Ljud uttalas med olika varaktighet och tonalitet, vilket återspeglas av motsvarande tecken i bokstaven: tecken på fyra toner; vokalminskningstecken; tecken som anger en tyst konsonant.

Användningen av dessa märken (kallade diakritiska tecken) avgör ordens betydelse.

• På thailändska finns det ingen kategori av grammatiskt kön, det finns inga deklinationer och konjugationer. Det vill säga, ord förändras inte i kasus, kön, siffror.
• Det thailändska verbets tidsystem representeras av 3 tider - dåtid, nutid och framtid. I det här fallet bestäms verbets grammatiska tid av ett specialfunktionsord som placeras före det. Verben i sig ändrar inte sin form.
• Talarens köns-självidentifiering manifesteras i syntax (bildning av meningar) och ordförråd (ord som används). Samma mening som uttalas av en man och en kvinna kommer att låta olika, precis som samma mening riktad till en man och en kvinna kommer att se olika ut.
• Det traditionella kastsystemet i det östliga samhället återspeglas i thailändska dialekter. Samma innebörd förmedlas i olika ord beroende på status för den person som talaren vänder sig till.

Tänk till exempel på ett enkelt ord som "ja".

Tabellen listar inte alla möjliga betydelser och varianter av ordet "ja" på thailändska. Ändå är även de ovanstående 13 tillräckligt för att se det thailändska språkets mångsidighet och färgstarka.

Hur man kommunicerar med en utlänning i Thailand

1. Det enklaste sättet att kommunicera med thailändare är genom gester. Thailands invånare kanske har lyckats med detta som ingen annan i världen. Övning visar att man genom att gestikulera kan lösa de flesta vardagsproblem av nivån "hur man tar sig dit", "hur mycket kostar det" och liknande.

2. Om du semestrar i områden som traditionellt är inriktade på turism, till exempel i Phuket, Pattaya, på öarna i Thailandbukten, i något större turistcenter i Thailand, då kommer det inte att finnas några kommunikationsproblem, inte bara med kunskaper i grundläggande engelska. på hotellet, men även på andra offentliga platser och på gatan. I analogi med den välkända dialekten "halvt i rushn, halvt amerikanskt", har thailändarna bildat sin egen version av en blandning av engelska och thailändska, som konventionellt kallas "thai-inglish". Om dina kunskaper i engelska åtminstone inte är lägre än den nivå som thailändare talar det på, så kommer språkbarriären inte att vara något stort problem, åtminstone inom ramen för vanliga vardagssituationer.

3. Om engelska är ungefär lika långt från dig som thailändska, och förutom ryska, du inte talar något annat språk, åk då till Pattaya eller Phuket. Det finns hotell, gator och till och med en rysk by i Pattaya, där allt är på det vanliga språket, och de flesta semesterfirare kommer från länder som brukade vara en del av Sovjetunionen.

4. Det är en helt annan sak om du ska vila i Thailands inte riktigt turistiska provinser. Till exempel, i Chiang Mai, där turister inte är ovanliga, kan få människor engelska, och även thailändsk engelska kommer inte att spara. Det finns ingen anledning att prata om ryska.

Teckenspråk är lämpligt här, men grundläggande thailändska ord är bättre att behärska. Här är de viktigaste:

I (kvinna) - "chan"
I (man) - "pho: m"
Vad är priset? – "tina paradiset?"
Var är …? - "thi: nya: th ...?"
Butik - drev cham
Toalett - "hong nam"
Apotek - "ran khai ya"
Sjukhus - "Rong Phayaban"
Tack - "khop khu:n"
Förlåt - "ho thod"
Nej - "maj"
Ja - te
Okej - "di"

Man bör komma ihåg att i thailändskt uttal är ljudet "x" villkorat. Det här är inte det dova ljudet vi är vana vid på europeiska språk. Men snarare, aspiration, "halvljud", en antydan till ljud. På grund av detta kan du ofta hitta variationer i stavningen av ortnamn: till exempel Surrathani och Surratani. Bland andra fonetiska egenskaper bör uppmärksamhet ägnas åt ljudet "p", som också ofta reduceras, dövat.